Syföreningen vid Närvilä bönehus.

Vi samlas varje tisdag kl 13 – 15. Ifall du har vägarna förbi Närvilä bönehus den tiden, den dagen, kom gärna in och titta på oss. Vi som nu sitter här är mellan 60 och 80 år.

Vi inleder med en psalm och någon läser dagens betraktelse ur någon andaktsbok. Och så är det dags att ta fram våra handarbeten. Det blir ett klirr av stickor och nålar som vippar upp och ner genom tyg och mönster. Här sitter vi nu, vi som nyss sjöng ”Härliga lott att i ungdomens dagar”! Nu får vi stämma in i psalmen ”När mina steg blir dröjande och andra går för fort, då väntar Herren än på mig, såsom Han alltid gjort”! I tur och ordning sköter vi om serveringen och varje medlem har med sig en liten sak till lotteriet, som vi har varje gång. Vi betalar för kaffet och lotterna och pengarna går till missionen.

Vårt bönehus är nytt och vackert och många föreningar och grupper inom församlingen har velat besöka oss. Vi har tagit emot dem med glädje. Vi har hållit andakt med dem, sjungit och druckit kaffe och berättat om vårt bönehus. Alla intresserade är välkomna!

Redan på 1920-talet hölls syföreningar, men då i hemmen. Liisa Esko, f. 1906, berättar i en intervju om syföreningen i hennes ungdom, hur efterlängtade onsdagskvällarna var. Hur man vandrade till Broända, Kåla, Warg och Tylli – ja, ända till Rimmi, men till Rimmi gick man längs järnvägen. Det var mörkt, det regnade och vägarna var leriga, men man höll i varandra för att hållas på vägen! Man gick in till Warg för att vila och först kl 2 på natten kom man hem. Liisa bodde inne i staden. Hon berättade hur man stickade och sydde flitigt för att ha något att ställa fram vid den årligen återkommande försäljningen. Ungdomarna arbetade flitigt för att föra Guds rikes arbete framåt!